emma frost

Har du någonsin råkat ut för att du vet precis hur en textil teknik ska göras, men inte vad den heter? Eller i alla fall inte vad den heter på det språk du skulle vilja uttrycka dig på för tillfället?

Du är inte ensam.

25% av de som svarade på hobby- och studentverisionen av handsömnadsenkäten som jag gjorde i februari ville uttryckligen lära sig fler sömnadstermer på svenska, sådana termer som de endast kunde på engelska.

Några ord som dök upp i listan över termer som de svarande bara kunde på engelska var bland annat running stitch, running back stitch, backstitch, cartridge pleats, stab stitch och french seam. Ganska vanliga termer i engelska dräkthistoriaböcker alltså.

Eftersom jag gillar terminologi så har jag översatt de efterfrågade orden (fast bara de som har med någon typ av handsömnad att göra). Dessutom har jag jämfört min översättning med google translates översättning. Det är väl inte bara jag som tycker sånt är kul? Hoppas att någon orkar beta sig igenom hela textmassan och hittar något användbart.

Backstitch: Google säger bakstygn men ger faktiskt också efterstygn som alternativ. Wow! Ett rätt till google translate, för det är ju vad det heter på svenska. Efterstygn alltså. För att förvirra lite så kallas efterstygn ibland för sticksöm i endel äldre litteratur. I den äldre litteraturen har bilder så verkar sticksömmen göras med nålen i rät vinkel mot tyget i både uppstick och nedstick. I samma litteratur finns ibland även förkortade efterstygn avbildade, men bara benämnd som efterstygn. Rörigt va?

Basting stitch: Tråckelstygn. Riktigt långa förstygn. Ofta raka, men de kan också göras snedställda. Google översätter det med tråckelsöm och det är ju inte helt fel. Datorer kanske inte är så bra på att skilja på ett stygn och en söm?

Bindning: Det heter kantband eller bandkantning på svenska. Google försöker med bindande, bindning, inbindning eller band. Nä, google, nä. Fast band var ju nästan rätt i alla fall.

Box pleats: Översätts till flatveck (till skillnad mot motveck eller efterveck). Google hävdar såklart att det heter lådveck men det gör det då rakt inte.

Brick stitch: En broderiterm. Jag misstänker att den som skrev det här i enkäten syftar på den variant som ibland kallas för german brick stitch och var väldigt inne (inom medeltidshobbyn) att brodera på små relikväskor för några år sedan. Jag kan ingen klockren svensk term men skulle nog benämna det för en slags räknad, yttäckande plattsöm. I häftet Prydnadssömmar under medeltiden nämns sned plattsöm och det tror jag kan vara samma teknik (bilden i boken är inte jättetydlig). Google föreslår tegelsöm och det är ju bara en direktöversättning.

Cartridge pleats: Kollar man i en av mina favoritböcker Kvinnligt mode under två sekel så kallas de för pipveck. Här tycker google att det istället heter patronveck eller kasettveck. Hm.. jag litar nog mer på Pernilla Rasmussen som skrivit boken än på google.

English stitch: Google säger engelsk söm. Det är faktiskt samma term som Pernilla Rasmusson använder i sin avhandling, vilket i sin tur är en översättning av die englishe Nath. Hon nämner också den norska termen spilesøm som är den som jag föredrar. Försvenskat så blir det spilesöm. Jag gillar termen eftersom den syftar på ordet spile eller spila som betyder spjäla. En styvnad alltså, ett spröt. Sömmen används ju framför allt i längsgående sömmar på bålplagg eftersom den blir lite stadig, precis som en styvnad.

Flat lining: Det heter dubblera eller dubblering på svenska. Det vill säga när man lägger ihop yttertyg och foder och syr i dem som om de vore ett och samma lager. Google svarar att det heter platt foder och det gör det ju inte. Men jag må säga att jag föredrar platta foder framför knöliga…

Fraying: Rispa, fransa eller risma. Google translate hävdar fransning och det är väl ändå hyffsat gissat för att vara google.

French seam: Här är både jag och google överens: Fransk söm. I skräddarlexikon heter den däremot vändsöm så jag antar att båda varianterna går bra.

Hook and bar: Ordagrant hake och hyska, men på svenska sägs det i omvänd ordning: hyska och hake. Google svarar krok och stång och det är ju jättefel, även om det stämmer ordagrannt. Ett typexempel på att det är vanskligt att vara bokstavstrogen, särskilt på internet.

Kitcheners stitch: En term som jag inte var bekant med sedan innan så jag fick kolla runt lite, men den verkar mest användas inom stickning för att montera ihop olika stickade plaggdelar med varandra om jag förstått saken rätt. Jag skulle nog kalla det maskstygn i så fall. Fast hade jag sytt samma typ av stygn i ett föremål som var sytt av tyg skulle jag istället säga smygsöm, för tråden rör sig på samma sätt genom materialet. Google translate föreslår kitcheners sy och det är jag i alla fall säker på att det inte heter. Om någon sticknörd har en annan åsikt så lyssnar jag gärna på den.

Mantua makers seam: Här har jag inget riktigt bra namn, i alla fall ingen vedertagen fackterm. Pernilla Rasmusson kallar den för fällsöm med fåll i sin avhandling, men det skulle ju gå att kalla den för upprättstående fällsöm också. Google translate är såklart inte behjälplig utan direktöversätter bara till mantua makers söm.

Mattress stitch: Jag har mest sett den här termen när det gäller att montera stickade eller virkade plagg, och då sett direktöversättningen madrasstygn på svenska. Nålen och tråden rör sig dock genom materialet på samma sätt som när man syr smygsöm, men den termen är kanske vanligare när det gäller att sy ihop saker sydda av vävda tyger?

Millinery stitch: Det finns ju många olika stygn som går under paraplyet millinery stitches men jag misstänker att den som skrev den här termen i enkäten syftade på ett slags stygn som används för att fästa styvnader till hattar, ett stygn som går i zickzack över själva hattståltråden. Det finns säkert någon jättebra fackterm för detta? Jag kan dock ingen. Någon hattmakare som känner sig hjälpsam får gärna berätta mer! (Google för övrigt vill inte översätta alls).

Pad stitching: På svenska heter det pikering. Det är en vedertagen fackterm inom skrädderi men google translate försöker ändå med pad sömnad.

Raw edges: Råkant eller traskant. Google hävdar råa kanter och ja, det funkar väl det med.

Rolled hem: Rullfåll. Här är vi överens, google translate och jag.

Running backstitch: Ett himla behändigt sätt att sy som kallas för kvicksöm på svenska. Nu kanske någon tänker, men heter det inte quick stitch på engelska? Jo. Kärt stygn har många namn. Google stjälper till med en till benämning, nämligen springa ryggsöm. Kul term, men inte särskilt användbar.

Running stitch: Den vedertagna svenska facktermen är förstygn. Google översätter det till löpsöm. Löpsöm är såklart en direktöversättning, men ändå en term som jag sett användas ett par gånger i hobbysammanhang. Precis sådana sammanhang där det är vanligt att lära sig av varandra och från nätet. Jag googlade löpsöm och hamnade på ett gäng automatöversatta broderisidor. Förstygn kallas ibland i äldre litteratur för sticksöm (precis som efterstygn också kallas ibland, men i annan litteratur då). Jag tror dock det mest handlar om när man gör förstygnen i två moment, alltså ett uppstick och ett nedstick, alltid med nålen i 90 graders vinkel mot tyget.

Spaced backstitch: På svenska brukar man kalla det för förkortade efterstygn. Ganska logiskt. Google tycker däremot att det heter mellanrum bakstygn. Jag säger nej. Bestämt nej. Förkortade efterstygn är mycket bättre.

Satin stitch. En till broderiterm som jag skulle översätta till plattsöm. Nu finns det ju flera olika sortsers plattsöm, men jag tänker framför allt på liksidig plattsöm när jag hör ordet satin stitch. Någon broderinörd får gärna komma med kloka kommentarer om hen har mer att tillägga. För övrigt så översätter google det till satinsöm men ger faktiskt också plattsöm som förslag.

Stab stitch: Här blir det snårigt. Google översätter faktiskt ordet till sticksöm, vilket är precis samma sak som jag skulle kalla det. Sticksöm har genom tiderna använts för beskriva stygn som sys med nålen i rät vinkel mot tyget både i nedstick och uppstick. Problemet är att i vissa texter syftar termen på förstygn och i andra så syftar den på efterstygn. Jämför man med den hur den engelska termen stab stitch används i nutida litteratur så syftar den dessutom ofta på väldigt korta, täta stygn. Det är inte alltid som det svenska ordet sticksöm gör det. Men ibland. Någon bättre svensk term för stab stitch har jag tyvärr inte hittat.

Stay stitching: Den här lade jag till för att jag själv blandade ihop stay stitching och understitching när jag skrev det här inlägget. Stay stitching är en söm (ofta raksöm på maskin men förstygn funkar också) som jag antagligen skulle översätta som hållningstråd. Det är inte en klockren översättning men det är i alla fall bättre än googles stanna sy…

Stroked gathers: Det heter stripade rynkor på svenska. Den här förstår jag dock att folk kanske inte kan på svenska. Tekniken är väl inte direkt det man lär sig i skolslöjden och google översätter det med smekte samlar. Nejnejnej, google, nej. Än finns mycket kvar att lära.

Top stitch: Stickning på svenska. Alltså en synlig söm som sys från rätsidan. Ofta görs den med prydliga förstygn eller efterstygn, eller med någon av dessa stygn fast med den synliga delen av stygnet så otroligt förkortat att det bara blir en rad med glesa prickar som syns. Google hävdar föga förvånande att det heter toppsöm, vilket det ju inte gör. Att det heter stickning kan verka konstigt idag eftersom det inte alls har med garn och stickade tröjor att göra, men att sticka är en gammal benämning på att sy eller brodera, så det är rätt logiskt ändå. Stickad tröja i historiska sammanhang kan därför betyda kviltad eller broderad tröja.

Understitching: Jag har faktiskt ingen jättebra term här, dessutom så kan understitching syfta på lite olika saker. Undersömnad som google föreslår är ju inte särskilt bra. Den typ av understitching som sys (ofta på maskin) på insidan av till exempel en halsringning med infodring skulle jag nog bara kalla för stickning? Har någon ett bättre förslag så säg till. Den typ av understitching som används för att göra ett maskinbroderi fylligare eller fastare skulle jag nog bara kalla för underarbete?

Quick stitch: Det heter kvicksöm (och är alltså samma sak som running backstitch som står högre upp i den här listan). En kombination av för- och efterstygn som är himla effektiv, därav namnet. Google föreslår snabbsöm och det är ju ett träffande namn men absolut ingen fackterm. Däremot har jag hört ordet rackarsöm användas ibland, men jag är osäker på ursprunget till den termen. Vet någon så är jag nyfiken.

Om projektet Historiska stygn i nutid:

Historiska stygn i nutid är ett projekt finansierat av Nämnden för hemslöjdsfrågor. Projektets mål är att samla in kunskap om handsömnad genom tiderna för att kunna göra denna kunskap tillgänglig för fler och samtidigt göra det på svenska. Mer om projektet i ett tidigare blogginlägg: LÄNK.