Tidigare i år hade jag ett samarbete med en av de väverskor som jag nämnde i förra inlägget, nämligen Sara Kånåhols / Kulturlagret. Resultatet blev ett väldigt genomarbetat livstycke. Livstycket är baserat på ett äldre livstycke från Ore, troligtvis från 1800-talets mitt eller första hälft. Även om livstycket troligen är från 1800-talet så bär det … Mer Handvävt, handsytt livstycke
Såhär mellan jul och nyår med allt glitter kan det kanske passa med något väldigt oglamoröst? Låt mig bjuda på en av mina favoriter: Den här empirklänningen, är den inte fantastisk? Den är ur Nordiska museets samlingar och sydd av halvylle. Inventarienummret är NM.0144654 om någon är nyfiken. Samtidigt som klänningens snitt med det lilla, lilla ryggstycket … Mer En skarvad empirklänning
Förra vintern inspirerades jag av en gammal kollega på Bäckedals folkhögskola. Hon fick mig att helt plötsligt börja se alla fantastiska vantar som finns här i världen. Kyrkvantar, skalvantar, stickade vantar, sydda vantar, skinnvantar, halvvantar, brudhandskar… helt plötsligt satt jag där med en massa idéer på projekt att testa, men som vanligt väldigt lite tid … Mer Killingskinnsvantar
Det är något med årsskiften. Det ligger en stämning av avslut och en ny början över dem. Egentligen är det ju bara några siffror i kalendern som ändras, men känslan av att något gammalt ska summeras och något nytt ska ta vid finns ändå där. Åren verkar bara gå fortare och fortare, av någon anledning. Detta … Mer Årsskifte
Tidigare i vår gjorde jag en kråka till Elin, en väverska och kär vän. Kråkan är sydd av ett tryckt bomullstyg och modellen är inspirerad av den traditionella kråkan från Åhl (Insjön). Den härliga gula sjalen är Elins eget verk.
Här kommer några nya, och tydligare, bilder på ett projekt som jag skrev om tidigare: Ett par handsydda knäbyxor med lucka á la folkligt 1800-tal. Byxorna är sydda efter en gammal förlaga från Dalarna och jag fick överta sömnaden mitt i processen, eftersom den tidigare sömmerskan inte hade tid att sy färdigt dem. Fotat har Carolin de … Mer Byxor i vadmal, igen
Det är alltid lite speciellt att avsluta projekt. Den här gången är det ett projekt som jag fick överta mitt i. Ett projektet bestående av ett par handsydda knäbyxor i vadmal, gjorda efter en gammal förlaga. Den första sömmerskan hade helt enkelt inte tid att sy klart. Att sy klart ett par byxor kan tänkas vara bara … Mer Att avsluta andras projekt
Har ni sett att Nordiska museet har en sida med folklig dräktkultur? Där finns mycket fint, men mina favoriter är några teckningar och akvareller på dräkter från Mora. Helt klart värt att kika på, det finns dessutom avbildningar på dräkter från andra ställen också, till exempel Leksand och Delsbo.
Vissa saker kan jag bara inte låta bli att sy, till exempel är den här kråkan till Sara. Den är sydd av ett småblommigt bomullstyg som andas 1800-tal och inspirationen kommer från Åhldräktens blåa småblommiga kråka. Denna bruna variant är inte gjord för att bäras till någon folkdräkt utan mer tänkt som en huvudbonad i reenactmentsammanhang, … Mer En brun kråka
Följande text är ett utdrag från en från Siljansfors skogsmuseums arkiv, Mora. Intervjun är gjord 1980 och de som intervjuas är födda kring sekelskiftet. Till kontexten hör att de rynkade kjolarna som nämns är finkjolar och hör fortfarande till moradräkten. Texter som den här kan lätt ge en lite perspektiv, på dräktskick, vardagskunskap, återbruk och inte minst … Mer Sånt som kallas för naturhushållning
