Historiska stygn i nutid-projektet

knappar, medeltid
Handsydda knappar. Foto: Emma Frost

Något fantastiskt har hänt!

Jag har fått medel från Nämnden för hemslöjdsfrågor för att göra ett projekt om historisk handsömnadsteknik. Det känns otroligt roligt!

Syftet är att sprida, utveckla och förmedla kunskap och målet är att inspirera till mer handsömnad även i nutid. Det här kommer jag hålla på med på deltid från februari till oktober, så det är en hel del att göra.

Tanken är att plocka ur handsömnadsteknikerna ur modehistorien och inte titta på bara en epok, utan på hela textilhistorien samtidigt för att följa teknikerna och se hur de används i olika tider. Kanske också varför de använts så och vad de har för egenskaper. Sedan sammanställa den kunskapen till någonting som är lättläst, tydligt och tillgängligt även för andra. Så de här teknikerna kan användas idag, för de är ju fortfarande otroligt användbara.

Men hur mycket skiljer sig stygn från en tid till en annan, kanske du undrar nu?

Det beror på. Svarar jag, för det svarar jag alltid.

Om vi tar knapphålsstygn till exempel så finns det fynd av knapphålsstygn i sammanfogande sömmar i en järnålderskjortel från Högom (ja, jättekonstig placering av knapphålsstygn, men så är det). De blir dock inte vanliga att använda i knapphål förrän många hundra år senare. Under medeltiden (när knappar blir lite vanligare) verkar nämligen langettstygn vara det som används mest i knapphål. Är inte det spännande?

Ett annat exempel är spilesöm (ett sätt att sy ihop plaggdelar och fodra dem samtidigt) som mest verkar ha använts i längsgående sömmar i bålplagg från 1700- och 1800-tal. Den finns även i sidsömmarna på en vikingatida linneskjorta från Danmark. Vad gör den där? Och hur kommer det sig att den lyser med sin frånvaro i fyndmaterialet nästan tusen år innan den blir vanlig? Har den inte använts? Eller finns den i fyndmaterialet fast ingen har brytt sig om den?

Men varför vill jag göra det här projektet då?

Jo, för att fler människor ska kunna sy saker för hand på ett sätt som är lämpligt för just deras specifika projekt. Så de kan välja en söm med rätt egenskaper och sy den på ett ergonomiskt och effektivt sätt, oavsett om de syr historiska saker eller nutida.

Om du vill följa projektet så håll koll här på bloggen och på instagram. Jag kommer bland annat posta saker under hashtagen #historiskastygninutid.

Är du nyfiken? Undrar du något? Vill du höra mer om knapphålssygnens historia eller undrar du kanske hur något annat sys? Vilken tråd som är bra till vilket tyg? Vilken nål som är bäst? Hur man ska tänka när man väljer stygn till sitt projekt?

Hör av dig! Fråga! Jag vill gärna veta vad andra vet, inte vet, funderar över eller är nyfikna på.

åhldräkt, folkdräkt, överdel, nuggor
Rynkat ärmslut med kval/ärmlinning med nuggor och broderi. Foto: Emma Frost

Nu kanske någon undrar vad Nämnden för hemslöjdsfrågor är. Som ger massa pengar till nördiga projekt bara sådär, eller? Jo, det är statlig förvaltningsmyndighet. De ska främja hemslöjd och ett av sätten de gör det på är via projektbidrag. Vill du veta mer (till exempel på vilka andra sätt de stödjer hemslöjdrelaterade saker) så kika på deras hemsida https://nfh.se.


3 reaktioner på ”Historiska stygn i nutid-projektet

  1. Intressant, kul att du väljer att dela med dig. När en inte vet, vet en inte ens vad en skall fråga efter!!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s