Under projektet Historiska stygn i nutid har jag gjort ganska mycket sömnadsresearch. Jag har plöjt igenom litteratur och andra textkällor på svenska, engelska, danska, tyska och estniska. Oj, kanske ni tänker då, kan hon så många språk? Svaret är: Nej. Svenska och engelska kan jag ju. Danska kan jag läsa rätt ok. Mitt tyska vokabulär är i stort sett begränsat till textiltermer och några ord som frekvent återkommer i tysk tidig musik (till exempel libe och trinken). Min estniska då? Obefintlig.
Hur löste jag det då, när jag behövde läsa en hel del akademisk litteratur på språk jag inte kan? Jo, lika delar google translate och källkritik. Det är ju klart att man ska vara källkritisk när man läser saker, men i det här fallet var det google translate jag behövde vara mest skeptiskt inställd till. Inte innehållet i litteraturen. Eller inte bara innehållet i litteraturen i alla fall.
Några exempel på förvirringar:
Textilforskaren Inga Hägg nämner i Die Textilfunden auf dem Hafen von Haithabu (en rätt torr men intressant bok på tyska om de vikingatida textilfynden från Hedeby) en del sömmar. Det finns en bild på en söm som ser ut precis som vår tids krejstygn. I boken kallar hon sömmen för Ösenstich och skriver att den finns på något enstaka textilfragment.
Skriver man in termen ösenstich i google transle så översätter den det till eyelet stitch eller öljettsöm. Mycket förvirrande. Inte använder man krejstygn till snörhål? Om man dessutom googlar ösenstich så får man mest träffar något som påminner om vridna kedjestygn.
Den där kedjestygnslikande sömmen som google visade finns inte alls i nyss nämnda torra tyska bok. Däremot finns den i Agnes Geijers Birka III (också på tyska) under namnet ösenstich! Frågan är: är det Inga Hägg som skrivit fel term? Eller är det den som ritat bilden som ritat fel stygn? Eller kallas båda av någon anledning för ösenstich på tyska?
Vad händer om man googlar krejstygn då? Det var ju ändå det som var på bilden i Inga Häggs bok. Ja, sist jag googlade så fick jag upp väldigt mycket overlock-sömmar, om jag inte aktivt valde att bara visa svenska sidor….
Ja, vad ska jag säga om den saken? Att fler behöver skriva om textil och sömnad på internet, på svenska?
Jag trodde faktiskt att SAOB, alltså Svenska akademins ordbok, skulle ha mer koll än google. Men det visar sig att deras starka sida inte är just sömnadstermer.
SAOB verkar till exempel vara totalt ointresserad prickstickning. SAOB verkar mer vara inne på helt andra saker, som ni ser på bilden ovan… men visst är väl ändå termen prickstickning mer frekvent använt än ord som träckstockning?
Skräddarstick är ogoogelbart. I alla fall så var det ogoogelbart innan jag skrev det här blogginlägget. Nu kanske det är åtgärdat? För övrigt så råder stor förvirring över vad termen skräddarstick egentligen innebär. I min sömnadsenkät för yrkesverksamma fick jag in några definitioner av skräddarstick. De varierade mellan märkstick (ett jättepraktiskt sätt att tråckelmarkera) och det som på engelska brukar kallas för stab stitch. Jag är väldigt tacksam för alla definitioner, men jag är fortfarande förvirrad.
Trots googles bristande textilintresse så lyckades jag ändå läsa en masteruppsats på estniska med hjälp av just google translate. Ordet eelpiste översattes då till pre-stitch eller preliminärstygn. Idag får jag istället översättningen preliminary stitch på engelska. Inte mycket bättre… Jag antog att det var förstygn och att estniska och svenska beskriver stygnet på samma sätt. Vet ni vad? Det var förstygn. Det fanns nämligen otroligt tydliga bilder i uppsatsen. Kanske ska jag sluta skriva om sömnad och bara rita om det istället? Det där med termer är ju minst sagt svårt…
Om projektet Historiska stygn i nutid:
Historiska stygn i nutid är ett projekt finansierat av Nämnden för hemslöjdsfrågor. Projektets mål är att samla in kunskap om handsömnad genom tiderna för att kunna göra denna kunskap tillgänglig för fler och samtidigt göra det på svenska. Mer om projektet i ett tidigare blogginlägg: LÄNK.
emma frost 