emma frost

Förra vintern inspirerades jag av en gammal kollega på Bäckedals folkhögskola. Hon fick mig att helt plötsligt börja se alla fantastiska vantar som finns här i världen. Kyrkvantar, skalvantar, stickade vantar, sydda vantar, skinnvantar, halvvantar, brudhandskar… helt plötsligt satt jag där med en massa idéer på projekt att testa, men som vanligt väldigt lite tid att testa dem på. Nu har jag äntligen tagit mig i kragen och testat i alla fall en av vantidéerna, ett par handsydda vantar i killingskinn och rött ylle, med silkesbroderi och en fingeröppning som är kantad med kaninskinn.

När jag arbetar i skinn vill jag helst arbeta med skinn som jag vet garvats på ett relativt miljövänligt sett, och allra helst av djur som haft det bra. Något naturgarvat killingskinn hade jag tyvärr inte, däremot så hade jag fått ett överblivet killingskinn av den inspirerande kollegan. Eftersom killingar inte är särskilt stora blev det en del skarvande för att skinnet skulle räcka. Kaninskinnet är likaså ett gammalt överblivet skinn som jag fått. Ylletyget är spillbitar som blev över efter en kappa jag sydde för många år sedan och silket är även det till största delen second hand. På det stora hela blev det ett ta-vara-på-material-som-bara-ligger-projekt, och det känns ju ganska bra ur miljösynpunkt.

Inspirationen till vantarna kommer framför allt från gamla kyrkvantar och brudvantar från sent 1700-tal och 1800-tal. De gamla vantarna varierar ganska mycket i både form och broderi, men ofta finns områden med väldigt snarlika vantar. Mina vantar är inte baserade på någon exakt förlaga, de är bara sparsamt broderade med vad som föll handen in för stunden. Här nedanför finns lite av de gamla vantar jag kikat på och inspirerats av (bilderna är från Nordiska museet, digitaltmusuem.se.

Kyrkvantar/brudvantar från Segersta, Hälsingland. Rött sämskskinn med broderier, fodrade med killingskinn. Öppningarna för fingrar och tumme är kantade med kaninskinn. Troligtvis är vantarna från första halvan av 1800-talet. Från Nordiska museet.

Kyrkvantar/brudvantar från Delsbo, Hälsingland. Sydda i rött kläde och killingskinn, med sprund kantat med kaninskinn. Från Historiska museet.

Kyrkvantar/brudvantar från Åsen, Härjedalen. Sydda i killingskinn och rött ylle. Sprund för fingrar och tumme som eventuellt är kantat med harskinn. Enligt digitaltmuseum.se kan vantarna troligen dateras till 1775-1800. Från Nordiska museet.

Kyrkvantar/brudvantar från Toarp, Västergötland. Sydda i killingskinn och rött ylletyg. Sprund för fingrar och tumme kantat med vitt kaninskinn. Enligt digitaltmuseum.se daterade till 1800-1820. Från Nordiska museet.

Tumvantar/kyrkvantarbrudvantar från Mockfjärd, Dalarna. Sydda i svart sämskskinn och fodrade med killingskinn. Enligt digitaltmuseum.se från första halvan av 1800-talet. Från Nordiska museet.

Svarta killingskinnsvantar. Eventuellt från Stockholm. Från Nordiska museet.