Gamla vitsärkar för vardagsbruk

Jag har verkligen snöat in på det här med vitsärkar från Mora med omnejd, men det finns ju så mycket spännande saker med dem! Dels att de kallats för vitsärkar trots att de är livkjolar och inte egentliga särkar (dvs underplagg). Sen har de visserligen gått under andra benämningar med, till exempel linkjol (laitjosslan) eller vitkjol (uajttjosslan). Idag kallas de ibland även för skördedräkt, trots att man ofta syftar på en kjol och inte en hel dräkt (termen skördedräkt är förresten lite luddig och kan syfta på andra typer av kjolar också).

Det finns ju dessutom flera olika typer av vitsärkar, dels de med bod (livdel) av linne som varit mer vardagliga och dels de med bod av färgat ylle eller blommig dammast. Det som De senare verkar ha använts även vid finare tillfällen. Hur som helst, just nu tänkte jag koncentrera mig på de vardagliga vitsärkarna.

vitsärk
Bod till vitsärk från Sollerön ur Nordiska museets samlingar (inventarienummer NM.0210710).

Kollar man på såväl gamla textkällor så ser man att de har linnebod och blåvita band i ryggen. Kompletterar man det genom att kika på bevarade gamla vitsärkar så ser man även att de är ofodrade och saknar kantband till skillnad från de andra kjolarna i dräktskicket kring Mora. En rolig detalj är att många av de bevarade vitsärkarna endast verkar stängas med två hyskor och hakar, vilket lämnar en liten V-formad glipa vid stängningen fram. Många av de bevarade har också ganska hög midja, något som kan verka ovant för moradräktsbärare idag.

vitsärk
Baksida av bod till vitsärk från Sollerön ur Nordiska museets samlingar (inventarienummer NM.0210710). En kul detalj tycker jag är att banden i ryggen har olika mönstring.

Vad har man haft till då? Troligtvis en vanlig magd (förkläde) i rött eller grönt eller en skinnmagd samt ett enkelt halskläde. Eftersom vitsärkarna med linnebod varit mest använda som vardags- och arbetsplagg var det nog de lite mer välanvända magderna och halskläderna som brukades till.

De verkar i stort sett ha slutat användas under 1800-talets andra hälft, men kan ha levt kvar längre i fäboden (där man ofta tog de mest slitna plaggen) och vissa verkar ha sytts om för att användas som underkjolar istället.

Är ni nyfikna på att läsa mer om hur dräktskicket har sett ut historiskt sett så kolla in böckerna Övre Dalarnes bondekultur under 1800-talets förra hälft, del 4: Folkdräkter av Ella Odstedt och Moradräkten av Elsa Mattson-Djos. Det står liiite i Karl Erik Forsslunds Med Dalälven från källorna till havet och Gruddbo på Sollerön av Gösta Berg och Sigfrid Svensson.


En reaktion på ”Gamla vitsärkar för vardagsbruk

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s