Förra veckan passade Anna och jag på att ta en tur till Köpenhamn för att dyka tillbaka i tiden cirka tusen år. Vi undersökte nationalmuseums utställningar grundligt, särskilt bronsålder, järnålder, vikingatid och medeltid. Det kändes bra att äntligen se några av de fynd jag läst om så många gånger, så som Egtvedspigen och de medeltida fynden från Grönland. Tyvärr var andelen textil väldigt liten, men andra textilrelaterade föremål så som sländtrissor och spännen var välrepresenterade i utställningarna. Är man i närheten av Köpenhamn så bör man åka dit, i alla fall om man är intresserad av arkeologi.
Vi nöjde oss dock inte med en heldag på museum. Själva målet för resan var nämligen seminariet Stof til eftertanke – rekonstruktion av vikingetidens dragt på Köpenhamns universitet. En hel hörsal full av arkeologer och textilnördar, det kan inte bli mycket bättre! Föredragen kretsade kring problematik kring rekonstruktioner och fyndförhållanden. Vad gör en bra rekonstruktion? Är det skapandeprocessen som är målet, eller är det det färdiga föremålets funktion som ska testas? Vad kan anses som representativt och hur kan vi veta det när så få textilier finns bevarade? Många intressanta tankar presenterades och lite nya funderingar väcktes. Tycker någon att det verkar intressant så finns några artiklar av föredragshållarna finns att ladda ned och läsa på länken ovan.
emma frost 